I år kommer det att bli fokus på kurser och utbildning. Har sedan tidigare påbörjat Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning och ikväll är det dags igen. Det är Parning och Valpning som gäller.
På bilden Skadis Absoluta-Atle som föddes först, var störst, kom med bakben först ut och satt fast. Född i hallen på väg till veterinären…:-) Allt gick tack och lov väl! Fortfarande tacksam till min proffshjälp!
Så har Tundra fått halvsyskon häromdagen.Grattis till Taika! En fantastisk kull med sex valpar, tre tikar och tre hanar som växer så det nästan knakar kring bilderna jag sett. Tundra själv tar livet med ro. Nu är hon snart ett och ett halvt år och nu börjar hon bli ”hund”. Min erfarenhet av hundar, tikar främst är att det tar minst tre löp att bli den hund som ägaren förtjänar. Ja, jag anser att det du lägger ned i tid och engagemang får du igen. Med det menar jag inte att mina hundar är några praktexemplar, men de fungerar i vardagen och i vår familj på det sätt som vi finner önskvärt. Givetvis ska man inte sluta träna eller utveckla sitt samarbete med hunden utan alla behöver lära sig mer och oftast är det hundägaren själv.
Tundra i november 2012
Var på en intressant föreläsning i helgen som start på det här årets hundaktiviteter. Det handlade om hundens position i flocken och hur den perfekta flocken består av sju individer. Alla individer har olika roller och saknas någon av positionerna i en flock kan det störa flockens harmoni. När en valpkull föds organiserar valparna sig i ett ”system” som visar vilken position i flocken de innehar. Men det ser man endast precis när tiken lämnar valparna för första gången. Så då vet ni vad jag gör när nästa valpkull föds:-) Tar ett foto för att studera teorin närmare. Detta är ingen ny teori utan nygammal, förutom fakta fick vi under föreläsningen se korta filmsnuttar om hur hundar agerar och varför det inte händer någonting vid vissa hundmöten och varför det ibland blir helt fel. Hundarna ”jobbar” med varandra utan att komma någonstans och det är inte lek det är frågan om. Med kunskap om flockpositioner blir vi bättre på att läsa hundens språk. Givetvis ger det en uppfödare ökad kunskap och förhoppningsvis än bättre matchningsmöjlighet mellan valpköpare och valp.
.
Så har vår Freja blivit tre år! En hund som har blivit väldigt lydig och älskar att lära sig nya saker. Ska försöka gå en agilitykurs med henne i vår.
Dotter Loppan har blivit sex månader och en vecka!
Nu är det dags för motion ute på isen. Hundarna får springa och husse åka skidor. Alla nöjda och glada efter motionspassen. Så här lugna och nöjda ser vi ut efter en tur!
Var in på en hundbutik som även har träningsbassäng i höstas när Loppan var tio veckor. Butiken använder facebook i sin marknadsföring och fotar sina fyrbenta kunder. Så här blev bilden på Loppan. Den är så bra så jag måste spara den här och dela med mig.
Så blir våra småttisar större och större. Imorgon blir det exakt sex månader, hurra!
Hundavel är ingen barnlek, det kommer att ta tid innan jag som ny uppfödare hittar min väg att gå. Men timmarna flyger lätt iväg när man läser stamtavlor, klurar på hälsorisker och rent allmänt grubblar…. Men en hel del lär jag mig när jag läser en blogg skriven av en utställningsdomare från Finland med framgångsrik uppfödning med kennelnamnet Chic Choix. Blogginläggen är på finska och ibland på engelska och nu råkar jag kunna båda språken och det är ju en fördel:-)
Tre tjejer, Freja, Tundra och Loppan!
Fick som julhälsning en sommarbild från Tundras pappa Jyry som bor i Kemijärvi, Finland. Jyry har varit på utställning några gånger då han fått reserv-cert och certifikat. Hans stamtavla är intressant då han har en hel del okänt bakom sig och samt ursprung i en av de linjer som rasen Norrbottenspets byggts upp med i Finland. Följ länken så ser du Jyrys stamtavla.
I raser med liten avelsbas mönstras hundar in. Då registreras de i Finland med ett U, Ö eller ER idag framför sitt registreringsnummer. När tre generationer kan kartläggas bakåt får de bokstäverna FI framör registreringsnumret. Även vår Tundra har bokstäverna ER i sitt finska registreringsnummer men är nu i Sverige SE. Tundra finns både i den svenska och finska kennelklubbens databas där den finska är tydligare och även anger inavelsgrad och med vilka individer den baseras på.
På Jyrys pappas sida är det mer okänt än vad det är på mammans sida. På mammans sida finns Turo som är en av de hanhundar som har en egen linje men även en stamtik med namn Vilkki. Villkis linje är från 70-talet och står för mer än 27% av Nobs i Finland. En mycket stabil linje med fler än 250 avkommor. Sedan kan jag ha åsikter om avel på den tiden, Vilkki har haft 15 valpkullar och den sista i 11 års ålder (på 70-80 talet). Tyvärr finns det även inavel i den linjen då Villki fått en kull med sin son. (Kan även vara en tjuvparning). Turo har den tredje starkaste hanhundslinjen i Finland och är född 1993.
Allt detta finns att läsa i två rapporter om de finska Nobslinjerna för hanar respektive tikar på den finska spetsklubbens hemsida.